till Herr Sten sedan accederade. (Rimkr. 2 Del. p. 349).
Den i Stockholms Stor-Kyrka valde Erke-Biskop Laurentius Petri, d. 24 Jun. 1531, invigdes i ämbetet samma år d. 29 Sept. uti Gråmunke-holms Kyrkan, i K. Gustaf I:s närvaro, som med egen hand, gaf honom Herda-Stafven i händer, såsom en påminnelse, att han hade, att föda och vårda Christi hjord.
§. 5.
Sedan Tyrannen var af Gustaf Wasa störtad från en inkräcktad Thron och jagad från et våldfört rike, fick staten och Kyrkan ett annat skick.
Med lämpa, skäl och försigtighet, sökte K. Gustaf I. småningom, att öfvertyga och öfvertala, en förledd menighet, att öppna ögonen, för att se och känna, i hvad usla band de fördes, af någre okunnige Munkar. Omsider afgjordes änteligen, genom Westerås Recess 1527 och Örebro Riksdags beslut d. 22 Jan. 1531, äfven Gråmunke-holms Klosters och de dervarande Munkars öde.
I kraft af samma Recess, hvarigenom Klostren afskaffades, och Påfviske väldet upphörde, tillslöts och detta Kloster; Munkarne skingrades, och St. Clarae Nunnor blefvo der tills vidare då inrymde; att enligt K. brefvet af d. 15. Aug. 1527, njuta hvad till deras bergning och lifs uppehälle nödigt var. Huru den förtjuste Allmogen ömmade sina Munkar och de myndige Prälater; genom uppror sökte återvinna, det välde, de med Konungen delat, och de inkomster deras yppiga lefnad kräfde; derom underrättar oss Rikets historia.
Med detta Kloster togs snart en annan författning. Uti K. brefvet dat. efter Örebro fredagen näst Pauli omvändelse 1531, förordnades: att som Klo-
