§. 4.
Invånarne på Norremalm hafva till allmänne Gudstjenstens begående, före Reformationen, gemensamt begagnat S:t Jacobs Kyrka; men ifrån K. Johan III:s tid, S:t Clara. Sedan malmen blef mera bebyggd, och folkhopen ansenligen tilltog, samt Jacobs Kyrka åter blifvit uppbyggd; skiftades malmen i tvänne församlingar, d. 25 Nov. 1643, så att hvad som var belägit Öster om Brunkeberg ifrån torget, det skulle höra till S:t Jacobs Kyrka; men hvad som var belägit på Västra sidan, samt med dem som bodde på Kungsholmen, skulle lyda till S:t Clara, och der sin Gudstjenst förrätta.
S:t Jacobs församlings Ledamöter som bodde omkring S:t Johannis Capell, blefvo af 2:ne Capellaner vid S:t Jacob, uppäggade och tubbade, att söka skillnad ifrån Moder-Kyrkan, och få utgöra, en egen församling. Detta oväder att störa inbördes lugn, hade Capellanen Nortman i hemlighet beredt, och utbrast väl 1666; men afstannade och nedtystades, tills efter Nortmans död 1671. Då hans Måg Rundelius, en bullersam och tilltagsen man, ej blef Capellan i hans ställe, uppretade han församlingen, att med dem på Clarae-sidan, närmast under berget belägne (Kungsbacks-Boerne kallade) yrka slut i den redan 1666, inlagde ansökning om församlingarnes delning. Rundelius låfvade gifva sin gård, till Präste-bord, tjena 2:ne år utan lön och sjelf underhålla Capellan de första åren. Saken förekom å nyo, vederbörande hördes, skrifter vexlades, och den 3 Nov. 1671, söndrades ifrån S:t Jacob, Johannis Capell, hvartill en viss tract deromkring skulle läggas, och denne afskillde del med egen Pastor förses. Derpå reste Rundelius genast till Upsala, med 2:ne Ledamöter af den nya
