ny tillskapad församling, hvarom ang:de S:t Jacob förmält är. Efter Rundelii död 1675, förenade sig Capell-boerne med Moder-Kyrko-Församlingen, ang:de tidegärden och en viss och ordentelig Gudstjensts hållande derstädes; hvarigenom sämjan stadfästades och Capell-Boerne nögde, förklarade sig aldrig vilja skiljas ifrån S:t Jacobs församling.
Åtskillige tillbyggnader och reparationer fordrade detta lilla Capell tid efter annan. Ett litet torn med 2 små klockor var Capellets hela prydnad; då man ansåg nödigare, att så väl utvidga, som upplaga sjelfva stommen, och öka dess innanrede till mera beqvämlighet för Församlingen. 1671 fick Kyrkan ett nytt spåntak; 1672 nytt golf och fasta bänkar; 1674 upsattes en Predikstol, som tillika med torn, fenster och dörrar målades; 1675 inrättades ett Altare midt i Choret; 1676 tillbyggdes halfrundeln och vapenhuset på Södra sidan; 1687 uppbyggdes Östra eller den så kallade Drottninghus-Läktaren, som till 1735 nyttjades af dem som voro i Drottninghuset; 1692 nedtogs det gamla tornet och klock-stapeln uppbyggdes; 1727 utvidgades Choret; 1730 borrttogs spåntaket och pålades ett nytt brädtak, och år 1731 tillbyggdes det Västra korsset några alnar, och 2:ne nya läcktare inrättades; men med allt detta lappverk, har detta nu 160-åriga gamla trähus, länge varit en vanprydnad i Hufvud-Staden; och en värdigare byggnad, länge utgjordt församlingens innerliga önskan.
Vid 1761 års Riksdag anhöll väl församlingen om något allmänt understöd, till en Kyrkas uppbyggande af sten, men utan framgång.
Innan Konung Gustaf III år 1783 afreste till Italien, att nyttja baden i Pisa och att bese detta landet, konsternes hög-Schola; hade församlingen väl fådt, en af Honom approberad ritning, till en
