korss-Kyrkas uppbyggande af sten, författad af då varande Hof-Intendenten Rehn; samt äfven byggnads-hjelp, bestående af ett öre S:mt af hvarje till Stockholm inkommande skålpund Caffebönor; uti 10 påföljande år, ifrån 1782 års slut, då en lika afgifts uppbärande, för Adolps Fredrichs Kyrka upphörde. (K. Resol. d. 4 Febr. 1779). — Grunden blef ock dertill af Konungen med all högtidelighet verkeligen lagd[1] H. Trefaldighets Söndag, d. 14 Sept. 1783. (Se derom uppf. Sällsk. Tid. 1783, p. 628). Men vid Konungens återkomst, instältes åter hela byggnaden, ehuru grunden till en betydelig del redan var färdig och det gamla Capellet lutade till undergång.
Hvad missöde häraf vidare befarades för Församlingen, kan inhämtas af det här helt och hållit intagne bref, till Herr Riks-Rådet och Öfverståthållaren Baron Carl Sparre, af d. 19 Maji 1785.
”Gustaf &c. &c. &c. Uti underdånig skrifvelse af d. 10 i nu varande månad, berätten J, att, sedan, Franska Architecten du Fournis insändt dess, af Oss i nåder anbefalte projecter, till S:t Johannis Capells uppbyggande här i Staden; hafven J till beredande af denna byggnad sökt göra Eder underrättad, om medel och utvägar till dess verkställande; hvarvid J funnit så många äfventyrliga och vidt utseende omständigheter skola möta, att J, för flere anförde skäl, i underdånighet föreslagit, detta Capells totale indragning, och dess Församlings delande på Moder-Kyrkan och på Adolph Fredrichs Församling. I händelse af vårt nådige bifall härtill, förmälen J, Eder underdånigst
- ↑ Omkostningarne dervid med silfver-murslef och hammare, en förgyld kopparplåt, guld- och silfverp:gar, bestego sig till 71 R:d. 2 sk. 9 r:st. som af Stats-Cont. ersattes.
