tets lineamenter skönjes. Åfvanföre är skrifvit: En rättsinnig Predikares lön. Klockaren Schillgren skall hafva skänkt detta stycke till en Kyrko-prydnad.
Johannis Kyrkogård är ibland de större i Stockholm och innehåller vid pass 60,000 qvadrat-alnar, gifven till begrafningsplats åt S:t Jacobs Församling, såsom vederlag för en stor del af Jacobs Kyrkogård, som blifvit lagd till Kongl. Trägården, enligt K. Carl Knutssons bref af år 1454. Under den tiden S:t Jacobs Kyrka, ännu stod i byggnad, nyttjade S:t Clarae Församling den tillika till begrafnings-plats; och inkomsterne delades, med S:t Jacob, utan att Clara ville deltaga i Kyrkogårdens hägnande och vidmagthållande. Detta föranlät S:t Jacobs Kyrkas Föreståndare 1653 att yrcka, Kyrkogårdens ägande och disponerande, ensamt af Östra Församlingen; hvartill Magistraten enhälligt samtyckte. År 1657 och 1658, uppsattes gråstens-muren omkring Kyrkogården. År 1692 upbyggdes Klockstapeln 42 alnar hög, hvaruti trenne Klockor hänga. Urverket i denna Klockstapel, köptes och upsattes 1703. I berget nedanföre är en brunn, från urminnes tider nyttjad af de kringboende, och blef år 1762 ränsad, stensatt och omgifven med ett järngaller.
Ibland grafplatserne på denna Kyrkogård, är Skeviks-boernes, märkelig. En sten är upprest å Nordvästra sidan af Kyrkogården och tecknad med desse ord: Begrafnings-plats för Främlingarne på Skevik, 10½ aln i qvadrat. Desse främlingar utgöra ett sällskap af bägge Könen, som sedan det söndrat sig från Församlingens gemenskap, flyttat ur Riket och återkommit 1745, nedsatt sig på Skevik, (en gård belägen på Wermdön, 3 mil ifrån Stockholm, och tillhörig en af Sällskapet, vid namn Almqvist; för detta Handlande i Linköping); samt
