Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/212

Den här sidan har korrekturlästs
206


hörande till Johanniter Klostret, var efter Messenii berättelse belägit, utmed Österlånggatan, gent emot Kettens (Keithens) hus, som fordom hade tillhört Wadstena Kloster; hvarom i Första Delens 5 Cap. något finnes nämt.

VI.
S:t Jörans Capell.

S:t Jörans Capell hafver på gamla Hospitalstomten, der Sjukstugan för Spetälske låg, eller på den i sednare tider kallade, Brunkebergs Kyrkogård, af ålder, varit anlagdt[1]. Magnus Ladulås tillbytte sig 1286 af Upsala Biskopsstol, denna plats, jämte Waldemars-ön, med mera, som förut blifvit nämt.

År 1288 skall Han der, Riddaren S:t Georg til ära, stiftadt, S:t Örjans, Yrjans, Örjens eller Jörans Hospital och Capell, som det i gamla handlingar olika kallas.

Om denna Riddaren S:t Jöran, hafver Ruda, i sin beskrifning om samma Hospital, samlat och anfört åtskillige sagor och berättelser, som här saklöst kunna förbigås, såsom mindre efterfrågade och trodde i vårt tidehvarf.

Att S:t Jörans Capell[2], der Johannis Kyrka sedan blifvit byggd, fordom varit ett Helgedoms-hus, hvarest böner för de Sjuke och själamessor för de döde blifvit hållne, jämte andra Gudaktighets-öfningar; derom är intet tvifvel; det

har
  1. Pontinus l. c. Msc.
  2. Ett sådant Capell hafver ock varit i Upsala inrättadt på Erke-Biskopens tomt, Väster om Staden, af Præbendaten Ped. Tydechini vid år 1437, och äfven ett i Öster-Göthland, omtalar Peringsköld och Rhyzelius. Se Wittingh, l. c. p. 95.