uti rustkamrarne; men värjorne, (hvarunder då förstods, alla slags skjutgevär, bågar, hillebårdar, spetsar, som kallades öfver-värjor, samt sidogevär och svärd, som hade namn af under-värjor), i det lilla Arkliet, som hade sin egen Arklie-mästare; lika som store Arkliet, hvarunder skyttet hörde[1].
Att lilla Arkliet eller Arsenalen i Stockholm, varit på Slottet, ifrån älldste tider, då det var befäst, allt intill 16:de årahundradet, inhämtas så väl, af de i Kammar-Archivo varande arklie- och rustkammar-räkenskaper; som af Riks-Archivi Handlingar; der ofta förekommer, Arkliet på Stockholms Slott; Konungens Rustkammare, och flere slags vapen som derifrån blefvo aflämnade.
Sedan Stockholm på en bedrägelig dagtingan, öfverlämnades 1520 åt Tyrannen, och han vid sin återresa till Köpenhamn, förordnadt Diedrich Slagheck eller Slaghök kallad; till Ståthållare i Stockholm; blef menigheten befald, att på Slottet uppbära sina vapen, harnesk och värjor; emedan sådant skedde i god ackt [2]. Hvilket äfven synes bestyrka, att vapen-förrådet, förvarades inom borgen.
Efter det upprättade inventarium å Stockholms Slott 1521, voro der efterskrefne byssor: 6 halfva slanger af Danmark, item på Kernan 1 half kartuve, item 5 halfva slanger, som Herr Sten lät stöpa och 3 halfva kartuger, med kamrar och 3:ne järnslanger med kamrar. Item en Dansk falkonette af järn.
På den östra mur på Slottet.
It. 2 små falkenetter och 1 falkenette med
kammer.
