lades victualie eller svår vigt, till skillnad emellan lätt eller utskeppnings-vigten, m. m. Men under okunnige Inspectorer, som bestridde justeringen, förföll detta verket åter i oreda; då Inspect. vid Landtmäteri-Cont. Jacob Faggot, 1735 förordnades, att tillika hafva öfverstyrelsen öfver justeringen, som under hans inseende, af Landtmätarne i hvarje landsort, skulle verkställas.
På R:s Ständers tillstyrkande, om de Geographiske Chartornes utgifvande af Landtm. Contoiret, öfver landsorterne i hela Riket; utsågs till detta behof 3000 d:r S:mt, och utfärdades d. 11 Febr. 1735 K. M:ts privilegium derå; jämte förbud att införa Svenska Chartor, som voro efterstuckne utomlands. Sedan den tiden har Chartan öfver Mälarn utkommit 1739, ehuru något felaktig, af tillit, på de gamlas utsatte polhöjder, för Arboga, Köping och flere orter: Chartor öfver Upland och och Vestmanland graverades af Bjurman 1742. Öfver Södermanland af Geringius 1743; och sist öfver Nerike 1745. En lång tid derefter utkom Chartan öfver Skåne. Dessutom äro följande utgifne af Contoirets betjente: En liten Charta öfver Sverige, med tabell öfver miltalet, emellan hvar Stad; En öfver Finska viken; 2:ne väg Chartor öfver Sverige och Finland; En öfver Stockholms belägenhet; En öfver Svea och Götha Riken, med Finland och Norrland, som utkom 1747. En fullständigare kunde Contoiret då icke utgifva, innan gränsorne i Öster och Väster voro afgjorde; emedlertid hade denna fådt en ansenlig förbättring, i anseende till de l'Isles, som efter Gripenhielms ritning 40 år förut var utkommen.
År 1747 blef Inspectoren Jac. Faggot Öfver-Directeur, och samma år tillförordnandes, en mätnings-Commission i Finland, som fick en serskild
