ret 1789. Ritad af C. Beckman och graverad af Åkerland.
Hvad nu K. Landtmätere-Contoirets hus angår; så finnes dess forntida utseende aftagit, i Gr. Dahlbergs Svecia Ant. et Hodierna. Det berättas att Drottn. Christina här haft sitt Lusthus, der hon ofta med nöje vistats; hvilket ock i anseende till dess belägenhet snart sagt inn i Kungsträdgården, tyckes låta mycket sannolikt.
Huset nyttjades sedan som Arsenal, innan De la Gardieske huset reducerades, och till Arsenal inreddes. Koppartaket derå borttogs, och huset uppfördes en våning högre 1755. Den öfre våningen har sedan varit nyttjad, till boställe för Öfver-Directeuren vid verket.
VI.
Kungs-Trägården.
Kungs-Trägården vid S:t Jacob, omtalas i Rikets älldre Handlingar. Den har, vid Näckeström och foten af Brunkeberg belägen, hvarken varit af det utrymme eller anseende i början, som den sedermera, tid efter annan blifvit. Konungen hade 1430 sin kålgård på Norremalm, der nu Kungs-Trägården är; hvilken nämnes uti ett gåfvobref af d. 20 Decemb. 1430[1]. En stor del af S:t Jacobs Kyrkogård, lades dertill 1454, då Konung Carl Knutsson, gaf Jacobs församling vederlag, uti en del af S:t Jörans Capellgård och tomt, till begrafningsplats[2].
De förändringar dermed sedan skedt, voro förmodeligen icke af mycken betydenhet. De svåra öden, som under oroliga tider, drabbade Norremalm, då Kyrkorne raserades, och till och med
