men medlens anordnande kunde Stats-Verket då icke medgifva; emedlertid fullbordades trägårds-muren och kostnaden bestriddes, med de influtne medel för försålde platser vid Kungs-trägården. (K. br. d. 15 Maji 1764).
Af nyssnämde tomter eller platser, hade R. Rådet Grefve Lövenhielm inköpt ett tomtstycke, midt emot K. Landtmäteri-Contoirets hus, och derå uppfördt en stallbyggnad; som Ingenieuren Olof Gerdes sedan inlöste, och erhöll d. 7 Martii 1770, Konungens tillstånd, att inreda till vånings-rum, dock utan ändring på högden.
Håf-Marskalken-Baron DeGeer, fick K:s tillstånd d. 21 Maji 1774, att uppföra sin vid Kungs-trägården, på Västra sidan belägne åbyggnad, bestående i en vacker Salon, med utsigt i Trägården, till 2 à 3 alnar högre, än honom i Upplåtelse-brefvet, var medgifvit, med förbehåll att taket, som kom att luta åt Trägården, altid förses med behörige tak-rännor, till undvikande af takdropp i Trägården.
År 1796 fick denna Kongl. Lustträgård, ett nytt utseende och inrättning, att göra den mera öppen, både för Solens strålar och de uppfriskande vindar. En del större och skuggrika trän, tillika med der varande bosquéer, afröjdes; staqvettet kring Orangeriet borttogs, stenmuren omkring Östra sidan af Trägården, gjordes lägre; gröna fält eller pelouser anlades; orangeri-växterne bortflyttades och huset inreddes till en Dans-sal, eller så kallad Vauxhal, till förmån för Lif-Gardets Barnhus, der ock sedan värdshushållning blifvit tillåten. De små ingångar och portar, på Östra och Västra sidan, igänmurades, och Trägården blef då endast tillgängelig genom portarne på Norra och Södra sidan; hvilket dock 1799, i så måtto ändrades,
