att lilla porten å Västra sidan åter öppnades, då den stora porten på Södra sidan, hölls tillsluten.
Trägården innehåller efter Tillaei Charta 450 alnar i längden, och der den då bredast var, omkring 180 alnar. Den har till dess utrymme och areale innehåll, vid jämnförelsen, af föregående beskrifningar, så i anseende till Näckströms igänfyllande, lilla trägårdsgatans öppnande, och flere försålde platser; undergått många förändringar.
Öfver-inseendet som af ållder tillhört Öfverståthållaren, uppdrogs, d. 11 Sept. 1795, Ståthållaren på Stockholms Slott; men uti brefvet till Öfverståthållaren Baron von Essen, d. 24 Dec. 1795, ålades Han att deröfver hafva uppseende; att skick och ordning i ofta nämnde trägård måtte i ackt tagas, vid förefallande promenader, festiviteter och andra folk-samlingar, under hvad namn som hällst, och i Kongl. brefvet d. 21 Julii 1796, entledigades Ståthållaren på Stockholms Slott, i alla delar, ifrån det honom uppdragne inseende och disposition öfver Kungsträgården; som till Öfverståthållaren åter öfverlämnades.
VII.
Styckgjuteriet i Stockholm.
Att i Stockholm varit Styckgjuteri på 1430-talet: och att Staden då hade både Krut och Canoner, har blifvit tydeligen ådagaladt[1]; och ehuru Stockholms Stads Bysse-Gjutare, Mäster Tönjes (Antonius) 1520 emottog af Slotts-Fogden C. Kuse, på Fru Christinas vägnar, 25 skepp:d dana-arfs koppar, till de byssor, han skulle gjöra; är dock icke att förmoda, att Kronan då saknat egne Byssegjutare.
- ↑ Murberg i Vitt. A. H. IV. Del. p. 62.
