ter en föreskrefven ordning, utstakad och bestämd[1].
Af all skyttet som gjöts, ifrån Konung Gustaf I:s tid, såsom murbräckor, slanger, falkoner, pottungar eller potthundar, med flere slag, var dubbel Cartog den störste och svåraste, till dess K. Johan III. lät 1584 uti Stockholm gjuta 2 fyrdubbla notslangor af Koppar, af 75 skepp:ds vigt hvardera, hvartill kulans tyngd, åtminstone utgjort 5 lispund, ock kan hända ännu mera[2]. Om 2:ne petarders gjutning af 45 skålpund Krut hvardera, gafs befallning d. 9 Maji 1601.
Ehuru Byssegjutningen kom tid efter annan i gång, på flere ställen i Riket; förfärdigades dock det mästa deraf i Stockholm; och då Gjuteriet på Norremalm ofta nämnes i Kronans älldre räkenskaper, samt förut blifvit mält, om Sten Stures rustkammare, i Bysse-gjutare-gården, på Brunkeberg; förekommer det troligt, att Styckgjuteriet ifrån älldste tider, varit på samma ställe, som det ännu är, fast det fådt ett annat utseende, tillökte byggnader och förbättrade inrättningar.
Om Stamfadren för Meyerska Slägten, som allt sedan 1640, Son efter Far, med namnet hedrat sin konst; berättas att han, från Tyskland hitflyttat, på 16 åra-hundradet, och varit den förste som satt härvarande gjuteri i behörig ordning, och af egne medel uppbyggdt de hus, inrättningen fordrade.
Gerhard Meyer, Kongl. Styckgjutare, hade med Maria von der Linde 8 barn, och dödde 1664. Sonen Joh. Meyer, efterträdde Fadren 1666 och afled 1679. Hans Enka, Maria Köpken, trädde sedan i Ägtenskap, med Mich. Bader ifrån Vill-
