viste Capitaine Apelqvist, i Kgl. Krigs-Collegio, en erhållen Kongl. Resolution af år 1791, att få K. Styckgjuteriet tillträda. Meyer efterlämnade en ung Son, ämnad att träda i Förfädrens spår, och en Enka, som vid förfärdigandet af flere Canoner, ådagalade, att hon i sin Mans tid delat omsorgen och all möjelig befattning, vid göromålens bestridande. Deraf vistes ytterligare vedermälen, vid den af visse Committerade, på K. Krigs-Collegii förordnande, anställte prof; att utröna förhållandet, af metallernes blandning, vid Canon-gjutningen, att vinna en ökad verkan genom godsets täthet och resistance.
Uti skrifvelse till K. Krigs-Collegium af d. 7 Julii 1799, pröfvade K. M:t skäligt, låta Capitaine Apelqvist till godo njuta, K. Resol. den 16 Maji 1791, att få tillträda Styckgjuteriet, med alla de förmåner, fri- och rättigheter, som Meyer tillagde varit; låtandes nådig fullmagt å Metall-Styckgjutare-beställningen, för honom utfärda. Apelqvists gjorde anbud, att på egen kostnad flytta Styckgjuteriet, till hans egendom Marieberg på Kungsholmen, antogs äfven med vissa villkor; hvarom med honom contract upprättas skulle.
Gamla Styckgjutare-egendomen, med Skärvigske tomten, skulle utom auction, upplåtas Apelqvist för 22,000 R:dr Riksgälds-Sedlar, med vilkor, att 18,000 R:dr blifva, såsom i egendomen inteknad köpeskilling, innestående, K. M:t och Kronan dock förbehållit, att detta Capital uppsäga.
I händelse Capitaine Apelqvist skulle dö, innan nya gjuteriet å Marieberg blifvit efter Contract, K. M:t och Kronan upplåtit, eller dess efterträdare och arfvingar i Mariebergs egendomen, icke samma inrättning fullborda, skall köpet återgå, och
