res en sådan mening: Kongl. Maj:t och Kronan behållit.
Anmärknings-värdt är, att uti 1686 års Jordeboks Extract, upptages Rörstrand på lika sätt, för Stadge-Hemman, af förberörde Mantal och ränta; men in margine är anteknadt: Säterie af 1 Mantal. Der nämnes icke Tegelbruket, Brygghuset och Väderqvarnen.
Detta utreder väl icke, huru denna egendom, kommit ifrån en ägare till en annan; men det upplyser dock att Rörstrand af ållder varit ett Stadge-Hemman af 1 Mantal och 16 öresland; att det 1619 blifvit borrtförlänt till Svante Bjelke, hvarå Stadfästelse följt 1630; att det sedan förmodeligen genom gåfva, köp eller byte kommit i Mårten Rosenstiernas händer, som derifrån abalienerat några lägenheter; hvarföre sedan Grefve Wittenberg deraf blifvit ägare, och Rörstrand utur hans Arfvingars händer blifvit reducerat; Reductions-Commissionen hållit sig till Rosenstiernas Arfvingar, om ersättning, för besagde abalienerade tillhörigheter; och att Grefve Lichtone, om de voro, insolvendo, skulle få besitta Rörstrand i 14 år. Härvid böra de antekningar anmärkas: att Mårten Weivitzer, Borgare i Stockholm, fådt tillstånd att bygga en tegel-lada vid Rörstrand, utom Norremalm, med frihet för all skatt deraf, och med villkor, att till Kronan, framför någon annan, aflåta så mycket tegel, som åstundades; att stället var Weivitzers Skattejord, som i Svante Bjelkes tid, blifvit skild ifrån hans ägor, (Registraturet för 1619, i Ricks-Arch. p. 434 och 824). Samt att Drottning Christina 1637, skänkt Rörstrand, till Räntemästaren Mårt. Rosenstierna; förut kallad Weivitzer, Adlad 1630. Uti föregående note äro väl flere ägare nämde, och deribland Hans K. Höghet, Hertig Carl Gustaf, som
