§. 2.
Käpplingen, dess älldsta kända namn, kan icke gerna, efter Johan Bures tanke, härleda sig af Klippingars förfärdigande derstädes, i K. Gustaf I:s tid[1]; då Käpplingen redan omtalas i våra Häfder 1389 och 1471. Snarare torde Kyrko-holmen, af en sådan anledning, blifvit kallad Mynt-holmen på en gammal Charta öfver Blasie-holmen.
Af ett ohyggeligt förräderi och ett grufveligt mord, å ärlige Svenske män, är Käpplingen, från älldre tider känd och rycktbar vorden. Man vill här intaga Hufvudsakeliga innehållet, af den berättelse, som på samma tid, 1389 derom skall vara uppsatt och sedermera blifvit i Upsala Bibliotek funnen, samt af Trycket utgifven, af Doct. Eric Benzelius, Sonen[2]; efter den till stil och Ortographie, faller sig i allmänhet något svår att läsa, och icke finnes i hvars mans hand.
Deraf inhämtas: att Tyskarne väl 12 år förut, på detta förräderi varit betänkte och hade hemligen sammanskrifvit en lista, på 70 af de bästa Svenske Borgare, som brännas skulle. De hade om K. Albrechts tillstånd dertill anhållit; men som Han dertill icke samtycka velat, hade deraf ibland Hans Riddersmän osämja uppstådt.
Då K. Albrecht blef fången, sammansvuro sig ett sällskap, som kallades: Hättebröder, och voro
- ↑ Bång de monte Brunconis, p. 7, der Joh. Bures Descript. Sveciæ, Msc. Cap. 6, p. 51, åberopas.
- ↑ Benzelii Monumenta Hist. vet. Ecclesiæ Sveo Gothicæ, Upsaliæ 1709, 4:o, p. 62. Titeln på detta document är: Omständelig berättelse, huru de Svenske af Tyskarne, blefvo i Stockholm förrådhne och brände år 1389, på samma tid skrifven, och nu utur ett gammalt Msc. som hörer Academiens i Upsala Bibliotek till, framdragen.
