och väl utrustade; men hvad på detta stället derom endast bör anmärkas, är att Flottan i Hans och Hans Söners tid, hade sin hamn och station, dels under Stockholms Slott, och dels vid denna holme, som ock deraf fick namn af Skepps-Holmen.
Skepps-gården i Stockholm, nämnes i Thomas Raffaelssons räkenskaper år 1558; uti räkenskaperne för år 1563, för Skepps-gården, vid Stockholms Slott, upptages en Flotta af 65 Skepp, med skutor och Fetalie-Fartyg inberäknade. Konung Eriks segrande Flotta fördes 1564 om Hösten i vinterläge, till Stockholm; och Hamnen derstädes, ansågs länge dertill för den säkraste, ehuru den i anseende till sitt långa afstånd ifrån Hafsbandet, icke var den beqvämaste[1].
Att en del af Flottan låg vid Skeppsholmen, och en del vid Slotts-backen, kan ytterligare intagas af K. Carl IX:s bref, daterat Örebro d. 21 Mart. 1611, angående drögsmålet, med Flottans utredande, i anseende till oenigheten, emellan Skepps-Byggmästaren Isebrand, Amiralen öfver lilla Flottan Nils Engelsman, och Anders Cordel, hvilken var Capitaine öfver ett antal Galejor och Lodjor; hvarutinnan K. yttrar sig: ”Vi hafve intet gifvit Anders Cordell, någon befallning, att hafva beställa med Skepps-Holmen, och få framt han icke packar sig dädan; så vilja Vi fuller låta laga om honom, att han intet skall trifvas vid; utan Mäster Isebrand och Engelsmannen skola hafva med Skepps-Holmen att göra, och Cordellen allenast med de Skeppen, vid Slotts-backen ligga.”
Uti ett Drottning Christinas Donations-bref, af d. 20 Jan. 1651, hvarutinnan Riks-Stallmästaren Hans Wachtmeister, förlänes ett Kronans stenhus
- ↑ Tengström om Sv. Sjömagten. Witt. Acad. Handl. IV. Del. p. 131, 145, 150, 274.
