Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/318

Den här sidan har korrekturlästs
312


holmen, kan härleda sitt namn; hvarom ingen underrättelse i häfderne kunnat igänfinnas; och hvarom blott en mer eller mindre trolig gissning kan uppgifvas.

Ibland de sju holmar, hvaruppå Stockholm blifvit byggd, räknar Tuneld i sin Geographie öfver Sverige, S:ti Blasii-holmen. Man skulle således lätt falla på den tanken, att detta benämnande skedt efter Blasius, en Biskop, som för sin tro och bekännelse blifvit hals-huggen, och hvilken dag på runstafven utmärkes med ett halft korss, och firades såsom half-helig, d. 3 Feb. ännu vid år 1526[1]. Men som Helgonens dyrkan, redan var aflagd, då holmen först började kallas Blasie- och Blasius-holmen, och S:ti Blasii-holmen i Handlingarne icke förekommer; synes någon annan orsak, dertill hafva föranledt. — En välmående Borgare i Stockholm Blasius Dundeij omtalas ofta i Stadens Tänkie-bok, på 1590-talet, som skall hafva haft en badstuga på gamla Skepps-holmen. Att holmen mera än 50 år derefter, skulle förvara minnet af denna Blasius och hans badstuga; kan vara en möjelighet, då långt större saker, leda sitt upphof af en lika ringa och obetydelig ordsak; men då här är fråga om gissningar, kan det väl icke anses vågsamt, att underkasta en närmare granskning, om Blasie-holmen, icke skulle kunna vara ett sammandraget ord af gambla Skepps-holmen. Blasius-holmen torde sedan i Handlingarne blifvit nyttjat, för att ändra missbruket, af Blaske-holmen. Många dylika exempel kunde härvid anföras såsom, Bruns-viken, för Brunkebergs-viken, Galte-gillet, för Callente-gillet, Kinsta-gatan, för Kinhesta-gatan, med flere, om man vore kär i sin tanke[2].

§. 6.
  1. Dijkmans K. Handr. p. 101.
  2. De gamla Romares Cæsarea Augusta, heter nu Saragossa; ett bevis att långa ord blifvit ifrån