vit byggde, af olika storlek, äfven till 130 och 260 lästers drägt[1].
Sedan Hvarfvet omsider blifvit nedlagt, inrättades genom Öfverståthållarens, R. Rådet Baron C. Sparres omtänksamme vårdnad, om skick, ordning och snygghet i Hufvud-Staden, därstädes 1790, ett så kalladt Sillhof, eller nederlags-plats, för allt till Stockholm ankommande Sill- och Lake-gods; till undvikande af elak lukt och andra olägenheter, af dessa varos utlastande, besigtigande och ompackande, vid stora Skepps-bron, in i Staden[2]. Denna inrättning, ehuru gillad af K. M:t och till sitt åsyftade ändamål tjenlig, öfverklagades dock, både af Köpare och Säljare, såsom ett inbrott i gammal vane, ledande till kostnad och tvång, i denna Handels-rörelse; och blef således snart upphäfven och instäld.
14. Midt emot detta Sillhof, till höger vid bron åt Skepps-holmen, uppbyggdes på Kyrko-holmen, nya Slagtare-huset och Fiskare-gången, af sten, sedan de gamla trähusen vid Slagtarehus-bron, till enahanda behof förut nyttjade, 1784 blifvit utdömde och nederrifne. Denna plats eller bergsklippa, på V. sidan om bron, till nya Skepps-holmen, blef Staden upplåten d. 4 Julii 1689, till Material- och Sjö-gård. Det nya Slagtarehuset färdigt, öppnades här 1785 den 20 dagen i Slagtmånaden. Det hafver öfver stora porten en decoration i sten, föreställande en Hufvudskalle af en oxe och årtalet 1784. På Norra gafveln läses, uti en inmurad sten:
Gustaf III. var Konung.
Friherre Carl Sparre Öfverståthållare.
