Som gamla Bänklängden, genom denna församlingarnes förening, råkade i någon oreda; så blefvo vederbörande kallade, till ny bänke-indelning, genom Kongl. Slotts-Cantzliets utfärdade Kundgörelse d. 2 Maji 1755; sedan Håf-Församlingen åter blifvit inrymd i Kongl. Slotts-Capellet.
Enligt Kongl. Riddare-stadgan af d. 21 Nov. 1751, skola Seraphimer-Riddare dubbas, antingen i Riddarholms- eller K. Slotts-Kyrkan. Den Seraphims-Riddare som i Stockholm dör; varder ock i Riddarholms-Kyrkan begrafven, utan Sterbhusets omkostnad; så framt han icke der, sitt eget grafställe äger. Efter samtelige Ordens Mästare och Riddare af denna Orden, skola deras, på kopparplåtar målade Vapen, med derå tecknade Riddare valspråk, i Kyrkans Chor uppsättas och förvaras; samt efter dem, uti en dertill utsedd Riddare-klocka, efter deras död, en half timma ringas.
Uppå Kyrko-Föreståndarnes underd. förfrågan, erhölls d. 24 Nov. 1760, Kongl. Seraphimer-Ordens-Capitlets Resolution, till svar; att som K. M. för detta, i nåder beslutat, att Herrar Seraphimer-Riddares Vapen, allt efter som de med döden afgå; komma i Kongl. Riddarholms-Kyrkans Chor, nu och i alla tider att uppsättas; kan sådant icke tillåtas för andra monumenter eller Epitaphier; viljandes K. M. framdeles, meddela Kyrko-Rådet dessein, uppå hvad så i anseende härtill, som till vidare prydnad för Choret, kan blifva att i ackttaga.
Sedan byggnaden af den nya Sacristigan, som Borgmästaren G. Kjerrman, på egen kostnad, åtog sig att bygga, emot erhållande af en graf, inne i Kyrkan, icke kunde för mötande berg och befarad skada af sprängning verkställas; betalade han 1000 d:r K:mt för det af honom sedan bebyggde grafstället, vid Kyrkomuren, höger om Kyrkogårds-
