§. 3.
Sedan de svårigheter kommo uti ett närmare öfvervägande, som så ofta blottställt Svenska Kusterna, i anseende till Flottans aflägsenhet i Stockholm, hvarest en vidlöftig och lång skärgårds genomseglande, gjorde drögsmål i de vigtigaste förrättningar; beslöt K. Carl XI, att på Trotzö låta anlägga Staden Carlscrona 1680, som för belägenheten och dess oförlikneliga hamn, blifvit af Amiralen, Friherre Hans Wachtmeister, i Blekings skärgård utsedd, att dit förlägga Rikets Örlogs-Flotta.
Beslutet verkstältes; men den så kallade Stockholms Escadern, af Galerer, Jagter, och mindre Fartyg, fick sin station vid Skepps-holmen, under särskildt befäl, med ett mindre hvarf, under ett Commissariats styrelse.
Galeijor vore väl till namnet länge bekante, men K. Gustaf, var den förste, som i Östersjön låtit bygga Galeijor på Italienska sättet, vid pass 1540, genom Byggmästare som Han med stor kostnad, lät komma från Venedig. Finnarne som alltid varit handslöge i Skepps-byggeri, lärde snart konsten, och öfverträffade jämväl sina Mästare. De förste skola vara byggde i Pedersöre Sochn i Österbotten. Desse Fartyg fann Konungen tjenligast, mot de infall och ströfverier, som Ryssar och Ester gjorde, med sina Lådjor i Finska skärgårdarne. De Galejor och Håpor, som här brukades, så väl i Saltsjön som Mälaren, till Öfverhetens eget behof, när Konungen och Drottningen ville fara sjöledes, voro tillpyntade med ståndare, bulsaner (pukor), och annat sjöspel[1].
- ↑ Röding Krigskonst i K. Gustaf I:s tid. V. A. H. 1 Del. p. 230.
