Palmskölds tanke, i hans samlingar; då Nedre Liderne deremot, skulle hafva varit den nu bebodde delen, eller tvärt om, och genom vattendraget dem emellan, blifvit skilde; hvilket saknar fullgiltige bevis; härledande sig, denna gissning, från den tanken, att Liderne varit ett namn, som ensamt tillhört, nu varande Kungsholmen. Förmodeligen torde Yttre Liderne, fordom varit en tillhörighet, till gamla Ladugården. Uti nyssnämde 1509 års Synedom, nämnes Neder-Liderne liggande näst Nordan Oxaberget, som med sitt namn ännu igänfinnes på Ladugårdens gamla ägor; men icke på Kungsholmen. Utom dess kallas Öfre Liderne, för en by i Solne Sochen, näst Stockholm, 1439; äfven ett gods näst Stockholm, i androm bynom i Sudra ändanom i Solna Sochen 1453, och 1475 förekommer 2:ne gårdar Lidsarö, och vidare en nyligen upptagen afvelsgård, Liderne 1489, samt Lederne såsom i byte, svarande emot ett stenhus i Stockholm, och ett torp Jerla 1492; hvilket icke gerna, kan vara samma ägor, på olika tider, uti olika ägares hand; i synnerhet de som varit gifne till Kloster och Helge-ands-hus, som häldre samlade egendomar, än abalienerade dem. Då deras storlek åter olika utmärkes, synes dessa, ehuru ofullkomliga beskrifningar, med all anledning fordra, ett större utrymme, än Kungsholmens areale innehåll, tyckes medgifva[1]: Hälst i de älldre tider, då denna holme varit föga bebodd, skogvuxen och nästan utan all odling.
De handlingar som angå Stockholms Ladugårdar, nämna ofta Liderne, såsom derunder lydande ägor, och namnet Munkliderne, torde vara gifvit till en skillnad, dem emellan, och kanske endast tillhörande Kungsholmen.
- ↑ Hela holmen förmäles vare 4500 alnar lång, och inemot hälften så bred.
