till låtit anordna 15,000 d:r K:mt[1]; utan ock i flere nådige skrifvelser, påskyndat samma byggnad och ålagde vederbörande, deröfver ett noga uppseende hafva; fann K. dock 1679, sedan gamla trä-Kyrkan var afbrunnen, sig föranlåten, att öfver drögs-målet och hushållningen, med de till Kyrko-byggnaden af sten, förlänte medel, att förklara sitt missnöje. Till Kyrko-byggnaden hade enligt Collect-boken af K. Råden, och af Ridderskapet och Adeln vid 1672 års Riksdag blifvit insamlade 16,941 d:r, 20 öre K:mt. Församlingen kunde till detta behof icke något betydande sammanskjuta, då alla gårdar och trägårdar samt instängde platser voro till antalet allenast 101, och Handtverkare samt andra invånare tillsammans 198 personer. (Biörn l. c.). Omsider blef genom mera alfvarsam åtgjärd dervid, arbetet så fortsatt, att K. på församlingens underdåniga anmälan, om byggnadens snara fullbordande, d. 23 Apr. 1687, behagade gifva den nya Kyrkan namn af Ulrica Eleonora, efter sin Gemål, Drottningen. Detta namn blef Kyrkan tillagdt vid invignings-acten, som d. 2 Dec. 1688, uti K. Carl XI:s, Dess Fru Moders Riks-Enke-Drottningens Hedevig Eleonoras, och Menighetens närvaro, förrättades af Erke-Biskopen Olof Svebelius. Byggnaden hade således påstådt ifrån det att förste stenen lades i dess grundval, af Murmästaren Mårten Hack, till dess hon invigd blef, uti 15 år, 6 månader och 22 dagar. Desseinen dertill var gjord af Architecten Mathias Spiler. (Biörn l. c.).
- ↑ Skepps-Majoren Joh. Wellanssons Son, Johan Willhelms qvarlåtenskap, tillades Kungsholms-Kyrkan; i fall det som ett Dana-arf, efter lag och laga stadgar kunde anses. K. Carl XI, bref till Öfverståth. af d. 12 Mart. 1674.
