i sin Kloster-beskrifning (p. 38) förmenar, att K. Carl XI, genom utfärdat öppet bref, befalt, att Gråmunkeholm, skulle kallas Riddarholmen. Ehuru ett sådant bref icke stådt att igänfinna, lärer i fall det verkeligen blifvit utgifvit; detta allt således kunna förenas; att sedan flere Riddersmän på denna holme börjat att bygga sig hus och i Kyrkan skaffa och tillreda sig kostsamma grafvar, detta namnet deraf således tillkommit; hvarefter det omsider blifvit allmänt antagit, och ändteligen af Konungen gillat och faststält.
Kongelig Riddarholmen är ett benämnande, som förmodeligen härleder sig deraf, att de der boende, ifrån Reformationens början icke hört under Stadens jurisdiction eller Borgmästare och Råds styrelse; utan under K:s omedelbara befallning; samt att denna af K. Magnus Ladulås, till Klostret donerade holme, blifvit under Kronan återkallad och reducerad. I Stadens tomtörebok 1550, finnes dock Gråmunkeholm upptagen, och bland uppteknade hus och tomter, förekommer, stora Badstufvan, hvarföre uppföres 50 mark, af galre gården 20 öre, af åtta köttmangahus, 16 mark: och af de för samma år erlagde skottpenningar, inhämtas: att då 15 Borgare dertill voro taxerade, på Gråmunkeholm, steg antalet på Södermalm blott til 16. Dessa skatter och utlagor hafva således åtföljdt näringarne, med andra borgerliga skyldigheter, utan undantag. En annan orsak till Kongelig Riddarholmens benämnande, torde vara, att Konungen der, efter 1697 års Slotts-brand, öfver 50 år Residerat, och att en stor del, af K. M:ts och Rikets Collegier, från längre tider tillbaka, der blifvit inrymde.
Uti den ordning om Stockholms Stads byggnader, som K. Gustaf I. ifrån Gripsholm, d. 6
