Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/376

Den här sidan har korrekturlästs
370


vänder mycken kostnad. Om ett dertill anläggande Metall-Styckgjuteri, se Styckgjuteriet på Norremalm.

16. Der Södra Tegelbruket fordom varit, blef ett Värdshus på 1750-talet byggdt, som kallades Rålambshof, och har sedan varit i flere ägares händer. Detta ställe nämnes ock i Handlingarne Rolandshof.

17. Om Jakt-hvarfvet lämnar Göding l. c. en af Presidenten Baron Ridderstolpe erhållen underrättelse, att det skall af K. Carl XI. blifvit inköpt, ifrån en af K. Råden, hvars Förfäder det af Dr. Christina undfådt hade. Konungen lät der gjöra vackra inrättningar, dels med Jakter som om sommaren förde K. och Hans Hof till Kungs-gårdarne; dels med Is-Jakter, som nyttjades om vintern, i synnerhet till Brome-holm och Kungs-ör, hvarest K. gemenligen reglerade hvarje års stat. Jakt-hvarfs-Staten har bestådt af en Commendeur, en Lieutenant och en Bokhållare, lönte af Hof-Statsmedlen. Till de Jakter och Slupar, som nyttjas till K. Hofvets tjenst, är ett Stockholms Båtsmans-Compagnie anslaget.

18. Om det här för detta varande Tuckthus, se Artic. Barnhuset.

19. Ett Saltpetter-Sjuderi-verk blef här med Privilegier 1749 anlagdt, af sedermera R. Rådet Gr. Lövenhielm och Presid. Nic. von Oelreich. Platsen som dertill utsågs, låg till en del på Stadshagen, och till en del på Rålambshofs ägor, hvarföre en viss arrende-summa skulle betalas till Staden och Barnhuset. Öfver denna anläggning besvärade sig väl Capitaine Palmfelts Enka, Fru A. Charl. Lilieblad, såsom förment ägare till en del af den utsynte platsen, och äfven i anseende till de olägenheter, hännes der intill gränsande malmgård skulle

der-