deraf tillskyndas; dock utan verkan eller till hinder för denna inrättning[1]. Trenne lador blefvo der uppsatte. Verket innehades sedan någon tid af Doct. Ehrenreich, som der planterade jordfrugter. Om Arrende-Contractets transporterande på Kronan, blef sedan fråga 1757, då Öfver-Inspectoren Svederus, förbehållit sig, vid Saltpetter-verkets bestridande, att äfven erhålla transport af Barnhuset, såsom ägare till Rålambshof. Ladorne och hela inrättningen, är icke mera till.
20. Emellan den mera bebodde delen af Kungsholmen och förenämde vid stränderne intagne och bebyggde egendomar, är den delen af holmen, som egenteligen kallas Stadshagen, hvarå skog-hsygge till vedbrand, förböds vid 10 d:r S:mts bot, d. 16 Dec. 1721. En på Stadshagen d. 22 Jul. 1711 timad ohyggelig händelse, förtjenar här med några ord anteknas; neml. att Ryttmästaren Christer Balsar von Dellingsshausen (den sista af sin ätt) blef nyssnämde dag, vid stättan till Christineberg af en falsk och nedrig vän, Fendriken Otto Ferdin. von Fissbach mördad, som derföre d. 2 Oct. 1711 blef rådbråkad och steglad[2]. Berättelsen tillägger, att detta lömska mord blifvit föröfvat, då Dellingsshausen först gick öfver stättan, hvarefter mördaren bemäcktigat sig hans nycklar, och i hans qvarter borrttagit hans p:gr; samt att då han återgådt till Stadshagen, hade han af den dödes hund blifvit röjd, som endast antastade honom ibland en samlad folkhop, den han likväl kändt och ofta sedt hos sin Herre.
§. 2.
Vid tomte- qvarter- och gatu-regleringen, hafver all den regularité blifvit iagttagen, som de här
