af 6 alnars längd, och under samma tak, som sjelfva träbyggningen[1].
VI. CAPITLET.
Om Kungsholms-Broarne och Nya Vägen till
Drottningholm.
§. 1.
Det är af flere omständigheter sannolikt; att redan i älldre tider, varit någon bro emellan Kungsholmen och fasta landet; och det beqvämligaste ställe för dess anläggande, synes väl hafva varit öfver den lilla Holmen i Clarae Viken, Blekholmen, hvarest den nu för tiden, så kallade gamla bron befinnes; hälst bemälte Blekholme redan 1288 var gifven åt Clarae Kloster, hvars öfrige ägor på Östra sidan angränsade. Det är väl sant att denna Holme i senare tider, kommit i privatorum värjo, såsom d. 22 Dec. 1576, då K. Johan III. skänkte den samma åt R. Rådet Hogenschild Bjelke. Den beskrifves i donations-brefvet liggande vid Stockholm i sundet, emellan Norre-malm och Munklederne, hvilken höll i längden 143 famnar och i bredden 76[2]. Kallas äfven på en Situations-Charta i Landtmäteri-Contoiret N:o 25, uprättad 1649 eller 1650, Riks-Skattmästare-holmen; dock lär allmänna vägen deröfver tvifvels utan varit förbehållen; men ehuru nu må vara med första anläggningen, tyckes man med full visshet, kunna hänföra dess varelse, till år 1644, då Melchior Jung, d. 7 Febr. s. å. fick Drottn. Christinas donation, på nu varande Gardes-Barnhus-tomten; och hela Holmen ända till staketet, d. 20 derpå föl-
