Maji 1557, låtit utfärda, stadgas särskilt om Gråmunkeholm, att alla höga nattstufvor derstädes, skulle bortrifvas och inga höga trähus der tillstädjas att byggas. Naturligtvis har ock Riddarholmen varit inbegripen i K. Johans förordnande af d. 1 Jan. 1581, om alla träbyggnaders nedrifvande, och stenhusbyggnaders uppförande i Stockholm; samt Dr. Christinas förut nämde, än strängare författning af d. 28 Apr. 1649, angående Stadens reglerande och ordenteligare bebyggande. Chartan af år 1547 öfver Stockholm, visar huru oredigt, gator, hus och tomter vore förut, på denna holme, lagde och inrättade.
I förenämde författningar, så väl, som Riddarholmens nära och fördelacktiga belägenhet; torde första grunden ligga, till de här allmänt varande kostbara hus och forntida palatser, som nästan alla tillhörde Ridderskapet och Adelen, af de älldre slägter.
Rundt omkring stranden, är Riddarholmen bebyggd, och från torget vid bron, går upp vid Kyrkogårds-muren, en gata till höger, upp till det gamla Rosenhanske huset; och en annan till vänster, rundt omkring Kyrkan; så att gatorne här, synes af sjelfva localen, vara reglerade.
Fordom och i Munktiden gick, som förbemält är, en bro öfver till Staden, som då skall varit mera i Söder belägen; svarande emot stora Gråmunke-gränden. Om i sednare tider, någon bro, Norr om den nu varande, sammanbundit Staden och Riddarholmen; som gamla pålar syntes utmärka, då quain ifrån Riddarhusets västra hörn, lades neder till bron; tyckes sådant äfven öfverens-stämma, med K. br. till Öfverståthållaren 1669, om en gatas anläggande ifrån Norre port (der mynttorget nu är) till Gråmunkeholm. Som detta ej
