ny bro-byggnad företogs 1709 i rak linia, på samma ställe, som den nu befinnes. Krigs-besvärligheter vållade, att arbetet gick långsamt, och att ej mera än hälften deraf, var färdig 1712 (K. br. d. 15 Sept. s. å.); hvarföre en stambok, för invånarne på Kungsholmen beviljades, d. 21 Febr. 1713, och d. 12 derpå följande Martii faststältes, att Ryske fångarne skulle dertill brukas, hvilka utom det fångtractamente de nöto af Kronan, hade af Staden att uppbära 1 öre S:mts dagelig förhöjning. Den ernådde likväl icke fullbordan, förr än 1720, då bro-penningar åter utgjordes, efter taxan d. 5 Maji 1721, belöpande per medium, till 400 d:r S:mt årligen; men denna bro-afgift upphörde, i anledning af Riksens Ständers tillstyrkande, och K:s derpå grundade förordnande af d. 21 Jul. 1762. Ifrån 1674 års början till 1757 års slut, skall denna bro kostat Staden d:r S:mt 75,337, 26 ⅔ öre, hvaremot inkomsten, af accisen af främmande öl, fjerde parten af Bränneri-accisen, och Bro-penningarne tillsammans utgjordt 48,086, 26 ⅙; så att Staden af sina öfriga tillgångar måst tillskjuta bristen d:r 27,251, ⅙ öre S:mt. (Magistrat. afgifne förkl. angående denna brobyggnad d. 6 Julii 1761).
Öfver-Ståthållaren, Baron Lantingshausen gjorde 1763 föreställning, om denna bros byggande af sten. År 1766 lades dertill första stenkistan; men på väckt fråga om brons tillslutande för allt åkande deröfver, under byggnaden; hördes Kungsholms invånare, huruvida de derutinnan ville ingå; hvarefter Magistraten förelades tvänne alternativer 1769; antingen att inom ett år fullborda denna stenbro, eller att under arbetet, hålla halfva bron öppen; af hvilka det förra vidtogs, och hvarvid K. Maj:t lät det förblifva[1].
- ↑ K. br. d. 4 Sept. 1769.
