§. 3.
Här bör ock sluteligen något nämnas om nya Drottningholms-vägen, öfver Kungsholmen och Stadshagen, förbi Christineberg, öfver sjön och sedan genom Ulfsunda och Åkehofs ägor, förbi Traneberg och vidare till Nockeby, öfver en lång bro till Kerssölandet, och så öfver tredje bron till Lofön och Drottningholm.
Gamla Drottningholms-vägen åt Tyska botten, var ännu 1661 icke i behörigt stånd; utan afgick derom Regeringens bref, d. 25 Maji s. å., till Landshöfdingen Rålamb; att om dess anrättande med det första föranstalta, och med kringliggande jord-ägare derom öfverlägga.
Hvad den nya vägen beträffar, så blef efter flere förslag, allt ifrån 1759, både i anseende till dess läge och byggnadssätt, omsider 1783 d. 17 Jan. beslutadt och faststäldt, att besagde väg skulle företagas, öfver Kungsholmen, Ulfsunda och Åkehofs ägor, som förbemält är. Genom Ståthållarens öfver Drottningholms Slott och Län, Adolph Fred. Munks och Öfver-Intendenten Baron Adelcrantz verksamme styrelse och nit, befrämjades arbetet med den drift, och fortsattes sluteligen 1786 med den skyndesamhet, att tre fjerdedelar af den utstakade och uppbrutne vägen, gjordes brukbar, innom 3 månader. Hela vägen af ¾ mil, med 3 långa broar, ifrån slutet af Stockholms Stads ägor, var i det fullkomligaste stånd, och kunde af K. M. och den Kongl. Famillen, med all beqvämlighet, första gången färdas, d. 19 Aug. 1787.
Väg-byggnaden öfver Stadens ägor, omkring 3100 alnars längd, verkstäldes uppå R. Rådet och Öfverståthållarens Baron Carl Sparres föreställning, till ett alltid villigt Borgerskap, att med nöje och
