kan vara någon annan, än Riddare-gatan, förekommer troligen, att en bro då äfven blifvit byggd, eller förut varit anlagd, i rät linia med samma gata. År 1630 d. 21 Octob. skall Åke Tott fådt K:s låf, att låta bygga en brygga ifrån sin gård på Gråmunkeholm, som Mynt-Mästaren bodt uti, intill det nya torget, som Konungen der afsticka låtit; med en vindbro midt uppå. Uti bref till Schering Rosenhane d. 4 Apr. 1655, befaltes, att Clas Totts gård, skulle till Drottning Maria Eleonoras begrafning nederrifvas, platsen slättas, och bron som svarar gent emot gatan upprättas och porten å Kyrkan i samma linia förfärdigas. År 1666 d. 6 Julii, fick Fältmarskalken Clas Totts arfvingar, för denna gård i ersättning, af tolags-medler 5130 R:dr Specie.
Uppå R. Rådet och Öfver-Intendenten Gr. Tessins, i Secr. Utskottet gjorde föreställning, som till K. M. blef hemskuten, hade K. d. 1 Julii 1724 befallt, att Canalen vid Riddarholmsbron, emellan framledne Gr. Bengt Oxenstiernas och General Baron Creutz hus, skulle igänfyllas, bron borrttagas, samt det stycket planeras; men i anseende till dervid sedermera andragne skäl och omständigheter, befalltes dermed tills vidare hafvas anstånd. Kongl. brefvet d. 7 Junii 1726.
Den gamla med sten belagde träbron, som sist borrtrefs, då den nu varande nya bron byggdes, belägen midt emot Södra delen af Riddarhustorget, var byggd 1738, och redan så bristfällig 1751, att en provisionel bro, måste af trä uppbyggas, å Södra sidan som sedan lappades, lagades, och blef qvarstående till nya stenbron blef färdig.
Det är framledne Herr R. Rådet och Öfverståthållaren Baron Carl Sparre, till ett varacktigt låf och minne, att brobyggnader af sten i Hufvud-
