Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/64

Den här sidan har korrekturlästs
58


jämväl ock ett stycke af tomten utanföre, som är emellan Norra hörnet af det röda bräde-huset, som förr hafver myntats uti; hållandes i längden, ifrån samma hörn-linia, intill sjelfva sträckmuren på huset, 16 alnar, och derifrån allt neder till strömen; till en evärdelig fast och oklandrad egendom.

En planta åberopas väl i donations-brefvet, som icke kunnat öfverkommas; men efter beskrifningen, synes denna egendom hafva utgjordt Södra delen af nu varande Kgl. Stallet.

Cantzlie-Wacktmästaren Gamaliel Jönsson Höök, får för sina trogne tjenster, K. Regeringens tillstånd, d. 11 Apr. 1662, att på en plats som honom nyligen var skänkt vid strömmen, uppbygga en liten trä-badstuga, den han skulle få hålla fri och öppen. År 1675 nödgades han klaga, hos Öfverståthållaren, att han af sin granne Hind. Schytz, (som bodde på Västra sidan af holmen) blef hindrad i sin byggnads fullbordan; och erhöll då dertill Öfverståthållarens tillstånd; samt 1676 Konungens egen confirmation, både på platsen och byggningen, för sig och sina efterkommande; dock med vilkor, att om K. M. framdeles funne nödigt att bruka samma plats, i annan dessein, skulle honom upplåtas vederlag derföre, som svarade emot de använde kostnader.

Uti K. brefvet till Cammar-Collegium af d. 4 Nov. 1672, beviljades Mynt-Mästaren Christ. Conradis Enka Brita Lindeberg, att fritt i sin lifstid få bebo det lilla stenhuset vid Norrebro och Myntet, som hännes framledne Man innehaft; kunnandes dessutom nödige logementer finnas för Mynt-Betjeningen. Detta confirmerades väl, d. 8 Apr. 1673; men revocerades d. 28 Febr. 1674, i anseende till en sedermera gjord disposition; men

som