Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/65

Den här sidan har korrekturlästs
59


som rummen i samma lilla stenhus, till större delen voro ledige, blef Conradis Enka, dersammastädes åter inrymd, enligt K. brefvet, daterat Hufvudqvarteret Ljungby d. 1 Jul. 1679. —

Till Stadens välstånd, förordnades d. 4 Julii 1686, att alla trä-stall, bodar eller tak, så i Staden som emellan bägge broarne, skulle nederrifvas. Derutinnan nämnes Petter Schultz, David Richter och Joh. Andersson, m. fl. som bodde på Västra sidan om Norre bro, upp åt mälaren, emellan bägge broarne. Samma år 1686 nämnes Gamaliels hus, på Helge-ands-holmen, der Konungens Hofslagare bodde, och hvarest med de utdömde trähusens nederrifvande derstädes, lämnades något anstånd[1].

År 1771 voro husen på Västra sidan af Helge-ands-holmen, midt emot stallet, följande ägare tillhörige: Directeuren Salvius; lilla stallgården, med stall-Contoir och Ställmästare-rum; Hof-Gulddragaren Carl Oldenburg; Actuarien Zetterman; bleckslagaren Metzgers arfvingar; Cammartjenaren Engelhardt och Notfiskare-Åldermannen Hind. Österman[2].

Inre stallbrunnen på Helge-ands-holmen, och K. stallgårdens Östra sida, har ett kar af huggen sten. Vattnet håller koksalt, kalk och järn, och är ibland de bättre i Stockholm, det 5:te i ordningen[3].

§. 7.
  1. De i denna § åberopade Konunga-bref, äro efter concepterne i Riks-Archivo, afskrefne och meddelte, som förberört är, af Pr. Wittingh; hvilket med tacksamhet erkännes.
  2. Brolins Charta öfver Stockh. N:o 1, utgifven 1771.
  3. Bergii afhand. om Stockholms Brunnar i W. A. Handl. 1759. Vol. XX, p. 106.