Bryggeriholmen; utan dessa alla, vara och blifva Oss och Kronan i alla måtto förbehållne; men ther Vi framdels funne godt, att flytta Vårt Bryggeri, från bemälte holme, då skulle Staden med samma holme, framför någon annan blifva beneficerad, till hamn för Sump-fiskare och fiskblöteri, m. m.” Och som samma bref i öfrigt, lämnar underrättelse, icke allenast om Lastadierne vid Norreström; utan ock, om förberörde Slagtare-hus och dess belägenhet; så varder det här in extenso bilagdt.
Stads-Ingenieuren Torsslund har 1768 till Byggnings-Collegium inkommit, med infordrat yttrande, om rätta förståndet af samma bref; rörande den då för tiden kallade Västra och Östra Lastadien; hvarest det Gyllenclouske huset då varit belägit, samt hvarest Bryggeriholmen då legat? Han förmenar derutinnan, att Västra Lastadien, som K. Br. förmäler, skulle taga sin början, Väster om Norrebro, väl icke kunde vara någon annan tract, än Rosenbad och röda bodarne. Den Östra lastadien var Öster om Norrebro, (hvarvid anmärkes, att den tiden var ej mer, än en bro öfver strömmen, och således Slagtarhus-bron icke till), och kan således icke vara någon annan tract, i hans tanke, än der då (1768) Corps de Garde, Gr. De la Gardieske och Arsenals-tomterne voro, hvilket han oförgripeligen slutar deraf, att efter brefvets innehåll, har denna lastadien, utmed Gyllenclouske tomten varit belägen, och på fasta landet.
Hvarest det Gyllenclouske huset legat, antingen å De la Gardieske eller Arsenals-tomten, skall icke vist kunna sägas. Ett fastebref af d. 6 Julii 1666, förmäler väl, att Gyllenclou varit ägare af tvänne tomter, vid S:t Jacobi Kyrka; men mera nämnes icke; dock synes troligt, att det kunnat vara någon af nyss nämde tomter.
