Hvad Bryggeri-Holmen angår, tror han sig icke vissare kunna sluta, än af K. Brefvets lydelse, ”att Staden fått den platsen och tomten, hvarpå Slagtarehuset stod, allt ifrån Qvarnhusets Östra gafvel ned till Brygghusets Västra gafvel, hvilken plats och tomt Staden skulle reparera, bebygga och häfda, till Slagte- och Köttmångleri.” Af detta synes honom nog tydeligt, att Brygghus, Qvarnhus och Slagtarehus, varit på en och samma Holme, som i senare tider kallades Slagtare-Holmen, och att icke eller någon annan Holme gifvits der på tracten, än denne.
Att denna sednare slutsats i synnerhet, tyckes vara nog förhastad, intages äfven af samma Kongl. Bref; hvarest, som redan förbemält är, Bryggeriholmen, ifrån denna donation, uttryckeligen blifvit undantagen, och Kronan i alla måtto förbehållen; med tilläggning att om den framdeles kunde Staden uplåtas, skulle den användas till hamn för Sumpfiskare, m. m. Hvad ytterligare synes vederlägga den tankan, att Slagtare- och Bryggeriholmen, var en och den samme; är att Staden emedlertid och innan Bryggeriholmen kunde upplåtas, skulle få nyttja sjön, Öster och Norr omkring K. M:ts och Kronans Bryggeriholme, till hamn för Sumpfiskare. På den i första Capit. 1. Del. af detta arbete, omnämde perspectiv Charta N:o 18 finnes denna holme utmärkt. Om ett Glasbruks vidmagthållande på Bryggeriholmen, af Engelh. Becker, nämnes i Regist. i K. R. Arch. 1618. Om det varit nu i fråga varande holme, kan icke med säkerhet afgöras.
§. 2.
Lilla Stockholmen, lilla holmen, till en skillnad från Stockholmen, som var Helge-ands-holmens
