Innehållet af denna berättelse, är här vidlöftigt intagit, efter frågan om byggnader i strömmen, till hinder af Mälar-vattnets aflopp, och deraf förorsakad skada, för dem som bo vid mälarns stränder, på olika tider, så olika blifvit ansedd. Härvid bör ock anmärkas att en Trievald och Faggot, såsom äfven tillförordnade besigtnings-män, underskrifvit detta betänkande.
Öfver-Intendenten Baron Hårleman ansåg denna Qvarn-byggnad, hafva kunnat blifva mera prydelig för Staden, mera nyttig och mindre kostsam för ägarne, om den längs åt Norra stranden, nedanför torget blifvit anlagd; hållandes före, då mera intet annat öfrigt vara, än att interessenterne sig påtaga, att något djupare utgräfva den Södra, och på andra sidan om vattu- eller tvättbron, af strömmen rinnande armen, då så mycket vatten kunde derigenom aflöpa, att ingen uppdämning måtte förorsakas af Qvarn-byggnaden.
På således anförde skäl, biföll K. M. d. 7 Aug. 1747, att Qvarn-byggnaden i Norr ström måtte fortsättas; men på Interessenternes eget äfventyr, om detta anlagde verk framdeles skulle pröfvas ej böra äga bestånd; emedan icke fulleligen kunnat utrönas, hvad skada uppdämningen i framtiden kan förorsaka de kring Mälaren belägne egendomar, sedan den Södra armen af strömmen blifvit djupare uppgräfven; hvilket då genast skulle företagas. Det i förberörde måtto gjorde förbehåll, af Interessenternes egit äfventyr, eller befarat anspråk af någon Odal Qvarn- eller Jordägare på Mälar-sidan, upphäfdes på R. St:s tillstyrkande, d. 1 Mart. 1748. Denna Qvarn med 4 par stenar, står på Brolins Charta 1771 utmärkt, midt emot lilla Stockholmen. Staden hade af denna Qvarn ifrån början af
