holme, med flere egendomar, förmåner och rättigheter, hvarom mera här nedanföre.
§. 2.
Att denna holme vid Stockholms Stads anläggning, blifvit intagen i de försvars- och befästningsanstalter, som då nödige pröfvades, är utan allt tvifvel. Om ändamålet var med Stadens fundation, att skydda mälarens inlopp, för fienteliga infall; var stället härtill ganska tjenligt och belägenheten sådan, att den i Stadens defensions-plan, icke kunde uteslutas. Man vill härom intaga Peringskölds utlåtande: ”Kädjeskär hafver i forntiden varit väl befäst med höga torn och murar, hvaraf 2:e Rundlar ännu stå qvar; den ena på berget Västan om Rosenhanske huset, hvarifrån långmuren, Söder åt, lopp till nuvarande Fält-Herren Grefve Carl Gustaf Wrangels hus, af hvilket den Södra rundelen ock varit ett af de gamla torn, hvarmed holmen varit beskärmad och försvarad. Holmen, säger han vidare, förmenes af thy vara kallad Kädjeskär, att den fordom med kädjor, å Södra och Norra sidan varit bevarad, och vattugången, emellan Staden och holmen befäst, att ingen der emellan komma måtte, utan tillstånd; efter som Konungen och Staden der hade sina båtar förvarade. Staden och Kädjeskär, hafva ock med fast och dubbelt pålverke, varit omgifne, hvaraf ännu en del pålar vid Gråmunkeholm synas; men bäst kan intagas, af Stockholms Stads gamla tafla, som efter K. Christiern den omildes Regemente, fants i Kongl. Archivo i stort format; men sedan mindre, blifvit copierad och i Koppar Stucken”[1].
Då Rimkrönikan omtalar slaget på isen utanför Gråmunkeholm, emellan K. Carl Knutsson och
- ↑ Holmia illustrata, Msc. i Kongl. Vitt. Acad.
