mot Upsala. Ibland andra ställen, är ock en sådan stenbotten, att se vid Flötasund, emot Upsala, på udden vid Kungshamn, der man inkröker af Ekhols fjärden till Upsala. Vården säges hafva varit hållen, vid Vårdsätra, hvaraf det ock namnet hafver, såsom ett vårdsäte. Denna vård hafver kunnat ses upp till Stafsund, hvarest en annan vårdkase hafver stådt, och när den blifvit antänd, hafver strax, från Vårdsätra gifvits tecken, till dem på Kungshamns udden; deraf Konungarne i Upsala, strax haft sin varnagel. Således hafva dessa vårdkasar fordom stådt, alt intill Stockholm, och sedan kring hela Mälaren, såsom ännu kring hela skärgården, vid Östersjön finnes[1].
Från längre tid tillbaka, har ock berget varit prydt med något Torn eller Castell, och understundom med betydeligare försvarsverk; som äfven kan intagas af Stockholms Stads afritning, vid K. Christierns belägring 1520.
Derifrån har ock Stockholms Stad flere gångar, hårdeligen varit belägrad; såsom 1366, af K. Håkan i Norrige, för att frälsa sin fader, K. Magnus Smek, ur sitt fängelse; af K. Christian I, som 1471, med en förment rätt till Sveriges Krona, ville skilja Sten Sture den älldre, från folkets förtroende och Riksföreståndare-Ämbetet; men hvarifrån Christian efter slaget, d. 9 Oct. nyssnämde år, på detta berg, måste med sår och nesa, rädda sig genom flyckten, till Danmark tillbaka; af Johan II. eller Danska K. Hans 1497, för att inkräckta en Thron, den Han illa prydde, och snart förlorade; af Christiern Tyran 1520, för att yrcka sina Förfäders vundna rätt, att härrska öfver ett folk, som skulle våldföras och förtryckas; af Gustaf Vasa; men i ett värdigare ändamål; att fräl-
- ↑ Peringskölds samlingar om Stockholm.
