låtit Stadens eller Malmens utvidgande, blef Tullporten utflyttad, ungefärligen dit, der Carlbergsvägen vidtager; som enligt Cammar-Collegii ordres d. 29 Mart. 1652, till Tull-Förvaltaren Lennart Hanssen, lärer samma år blifvit verkstäldt; der skall den varit qvarstående 1671 d. 7 Oct. d. K. Carl XI. upplät en tomt, näst utan för Uplands Tullporten, åt Trägårdsmästaren Christ. Hårleman, hvilken tomt, är den nu för tiden, så kallade Brehmerske trädgården. Men som K. året förut, d. 27 Oct. 1670, förunnat till Stadens bättre utrymme, platsen utan för gamla linien; så medförde äfven denna donation, nödvändigheten af tullportens ytterligare utflyttning, hvilket och synes hafva skedt 1673; emedan Cammar-Collegii bref d. 11 Mart. s. å. till Magistraten, omtalar nya tullporten vid Stallmästaregården. Der den nu är, upprestes den Äreporten 1731, vid K. Fredrichs återkomst från Hessen, som nu lutar till sin undergång. Roslags Tullen, som efter gamla ritningar och en särskild Charta i Landtmäteri-Contoiret, fordom varit ungefär der trägårds-byggningarne på Ingemarhofs egendomen befunnos 1686, och kanske ända till 1691, har förmodeligen blifvit anlagd, såsom en fölgd af staqvetets utflyttning efter 1670 års donation[1]. Sjelfva Tullplatsen lärer blifvit förlagd, till dess nu varande ställe, emellan 1696 och 1699, under hvilket sistnämde år d. 20 Sept. finnes ett Öfver-Ståthållarens bref, att Roslags-tullvägen, öfver lilla viken, skulle gjöras med sten och grus[2].
En väg åt Roslags-sidan, har fordom gått fram, tätt under bergen, på Ingemarshofs egor,
