ver 90 mindre, innehållande 4984 läster, och oaktadt de betydeliga förmåner och friheter, som derefter, til Svenska sjöfartens åter upphjelpande meddeltes; hade de icke hunnit ökas till flere 1760, än till 572, och år 1770 till 604, på utrikes orter gående fartyg; men ifrån 1780 till 1784 års slut, genom det då inträffade krig, emellan utrikes Sjömagter, skall Svenska Handels-Flottan, vunnit en märckeligare tillväxt; än någonsin tillförne, så att 800, 900, till något öfver 1000, med fribref, försedde fartyg, årligen afgått till utrikes hamnar. Derigenom skall ock Skeppbyggerierne, den väsenteliga förmån tillflutit, att på 7 år, ifrån 1778 års början till 1784 års slut; 1107 nya fartyg blifvit byggde och till utrikes seglation nyttjade. År 1785 bestreds ännu sjöfarten med 1014 fartyg, innehållande 70,562 läster; hvaraf 613 voro hemma vid årets slut och 401 på sjöresor; då Sjömanskapet, oberäknat 903 Skeppare, skall utgjordt 9090 man; men minskades derefter, i synnerhet krigsåren, 1788 — 1790, då föga flere än 200 fartyg, årligen voro i gång; så att totala summan vid 1791 års slut, endast besteg sig till 787 fartyg om 52,988 läster, med 6954 Sjömän.
Under nu påstående krig emellan utländske Magter, har åter Svenska Coopvaerdie-farten, i så måtto tilltagit, att i slutet af år 1794, funnos 861 fartyg, innehållande 55,486 läster, af hvilka 453 voro på sjöresor, då Sjömanskapet utgjorde 7284. Att sjöfarten år 1795, äfven varit i tilltagande, kan slutas deraf, att 903 fartyg blifvit med fribref försedde, som då voro i utländsk seglation stadde, och deribland 99 nybyggde.
Under de 10 åren, ifrån och med 1785 till 1794 års slut, skola endast 598 fartyg blifvit bygg-
