Kamrarne, sedan Land-Tullar blefvo inrättade och stadgade.
Licenten sådan som den nu efter 1770 och 1771 års Taxor, uppbäres, samt till följe af 1776 års förordnande på det sätt i Riksdaler Clareras, att en i Taxorne utförd daler S:mt, anses lika med ⅙ R:dr; är således en sammansättning af Extra Licenten, licent-förhöjningen på beck, tjära och trävaror, den allmänna Consumtions Accisen, den särskilde Consumtions-afgiften å kortlekar, Tullförhöjningen på Snus, Chocolade och Thé, Tapperians-Accisen och den förre Ordinarie-Licenten, som förut hade i 1719, 1726, 1730, och 1739 årens Sjö-Tulls-Taxa, blifvit efter vissa procent utsatt; men blef genom särskild taxa 1741 d. 23 Sept. mera vidsträckt och närmare utstakad.
Den förra Ordinarie-licenten var till Riksgäldens betalning anslagen, och clarerades efter 1720 års författning med K. Stats-Contoirets år 1715 utgifne lönings-sedlar, så ock med 14 öre S:mts försäkrings-sedlar, samt devalverade mynte-tecken och mynte-sedlar; men 1727 förordnades, att för allt gods i främmande skepp, så inkommande som utgående, skulle denna licenten betalas fullt och med redbart mynt, och för främmande gods i Svenska skepp, hälften i redbart och andra hälften i lönings och försäkrings-sedlar, hvarmed hela licenten för Sv. undersåtares gods, i egna skepp, då äfven fick ärläggas. År 1729 blef detta åter ändrat; så att af Sv. Undersåtares gods, i egne skepp, ¼ gafs i redbart mynt och ¾ i merberörde lönings och försäkrings-sedlar, i hvilkas ställe sedermera fick betalas 30 procent, och härvid förblef det, ända till dess 1770 och 1771 års Taxor utkommo.
