I confiscations-mål var icke processen lång och vidlöftig i fordna dagar. Brottet hade då merendels sin dom med sig, och straffet verkstäldes å bar gärning; men sedan Jurisdictionen i confiscationer 1678, kommit under Kammar-Collegium, förordnades att alla Confiscations-mål, skulle angifvas och undersökas på Sjötulls-Contoiret och sedan afdömas i Collegio. År 1685 d. 22 Oct. vidtogs åter den författning, att de undersöktes och afdömdes på Stora Sjötulls-Contoiret, af en särskild dertill förordnad Domstol, då parten fick per viam appellationis, ställa sin sak, under Kammar-Collegii skärskådande. Men emedan täta ombyten af Ledamöter, förorsakade uppehåll, stadgades 1687 i Stockholm och 1689 i alla Stapelstäder, de nu vanlige Sjötulls-Rätter, genom den utfärdade Process-ordningen, hvilka till nu varande tid bibehållit sig, vid samma inrättning, med den skillnad likväl, hvad rättegångs-sakernes fullföljande beträffar, att parten då ägde att vädja emot Sjötulls-Rätt, och att ett sammanträde af Kammar- och Commerce-Collegierne då utgjorde Öfver-Domstol; hvaremot saken nu mera icke går igenom vad, utan genom besvär, till högre skärskådande, och att Commerce-Collegium ensamt, nu är Öfver-Domstol, i Lurendrägeri och Tullförsnillningsmål.
Vid Ryska sidan lära inga Gränse-Tullar, under hela sista århundradet varit inrättade, utan då Ryssarne öfver gränsen inkommo, voro de förbudne, att bryta deras lass eller foror, förr än i nästa Land-stad. Om den då var Stapel-stad, så skulle Sjötulls-betjenterne, men i Upstad, lilla Tulls-betjenterne, visitera samma foror, och infordra den tull och umgälder, som vanligen i Sjöstäderne för utländske varor ärlades.
