1668. De togos väl 1674 under K. M:ts egen disposition; men 1678 bifölls åter, att alla Kronans medel, skulle gå genom Banken, hvilket å nyo upphörde sedan Stats-Contoiret 1680 blef inrättadt.
Huru med dispositionen och ut-assignerandet, af Kronans medel skulle förhållas, i K. Carl XI:s tid; intages af Instructionen för K. M:ts Troman och Råd, Skattmästaren, m. m. Friherre Sten Bjelke och Kongl. Stats-Contoiret, af d. 11 Dec. 1680.
Af Stats-Contoirets berättelse, om Stats-Verkets tillstånd och förvaltning, under K. Carl XI:s senare regerings-år, eller ifrån 1686, då Fabian Wrede förestod Stats-Verket, till d. 26 Apr. 1697, då denna berättelsen till K. Carl XII inlämnades; anmärkes: att hushållningen med Rikets medel på 11 år, märkeligen tilltagit och upphjelpt blifvit, som under Minorenniteten så förfallit, att redan 1668 fattades 33 tunnor guld, till Statens behof, utom all annan Rikets gäld, och tillkomne krigs-omkostnader.
Hela Ordinarie och Extraordin. Staten fordrade 1686: 4,389,193 D:r 3 öre S:mt, då Rikets revenuer ej kunde högre beräknas, än till 4,736,303 D:r 3 öre S:mt, hvaraf en behållning 347,110 D:r månde ringa förslå, till mångfalldige andre oundvikelige extraord. utgifter. År 1697 reqvirerade Staten deremot 6,251,295 D:r 23 öre S:mt, förutan 72,000 till byggnadens fortsättande vid Slottet, till Hjelmare Slussverk och Myntet, jämte 33,243 D:r 27 öre S:mt, till åtskillige skuldfordringars betalande; tillsammans 6,356,539 D:r 18 öre S:mt, eller 1,967,346 D:r 15 öre S:mt mera än 1686 års Stat; som icke allenast utbetaltes; utan ock 529,586 D:r 28 öre öfverblef, till K. M:ts vidare disposition.
År 1692 hade K. M:t uti orterne och de förnämsta Fästningarne, låtit inrätta vissa Förråds-
