tades till säkerhet för allmänheten att erhålla oförfalskade arbeten af berörde metaller[1].
Detta K. Collegium hade från längre tider tillbaka sina rum, uppå Kongl. Slottet; men K. befallte ytterligare, ifrån Wåå d. 17 Mart. 1677, att Krigs-Collegium, skulle inrymmas i Commerce-Collegii rum på Slottet; då Öfverståthållaren Baron Rålamb svarade att han intet viste, hvar han skulle finna rum för Collegium och dess Handlingar. Den 21 Oct. 1712 anmälte Öfverståthållare-Ämbetet att Collegium då var flyttadt från gamla Slottet till Friherrinnan Christina Kruses hus på Kungsgatan (Stora Nygatan). I sednare tider hyrdes Baron v. Höpkens hus, i Tyska Kyrkobrinken, till Collegii behof; innan Braheska huset på Riddarholmen, dertill af Kronan inköptes. Hvarom mera ang:de Riddarholmen finnes anfördt.
Af Kongl. Råden var Gr. Julius De la Gardie den siste President i Commerce-Collegio; efter honom hafva sedan 1719 års Regements-förändring, följande varit Presidenter: Baron Dan. Nic. von Höpken, 1727; Herr Anders von Drake, 1741; Baron Erland Broman, 1747; Grefve Carl Rudenschöld, 1758; Baron Clas Gust. Rålamb, 1761; Edvard von Carlsson, 1762; Nicl. v. Öelreich 1767, Baron Gust. von Celsing, 1770, och efter honom R. Rådet, Baron Johan Lilliecrantz, som detta Ämbete ännu förestår.
X.
Kongl. Kammar-Revisionen.
Det var under Riksföreståndaren Birger Jarls, samt Konungarnes, Waldemars och Magni Ladulås, Regements-tider, som Rikets skattkammare först började att med någon visshet, påräkna inkomster, e-
- ↑ Se första Delen af detta verk, p. 250, 251.
