under K. Carl XI:s minderårighet, af Regeringen för godt, att förordna och utnämna den ene af de 6 Commissarierne, till Directeur, och de öfrige 5 till Assessorer. En Assessor tillsattes då äfven och 6 andre Commissarier antoges. Dock borde så väl Directeuren som Assessorerne deltaga med Commissarierne uti Revisions-arbetet; men Rättegångs-ärenderne som tillförene, föredragas och afgöras uti Kammar-Rätten, hvars Domar enligt K. Brefven d. 22 Nov. 1681 och d. 29 Apr. 1686, genast borde gå i verkställighet, och något ändrings sökande, deruti icke tillåtas.
Orsaker måtte förefunnits, som föranläto K. år 1687, att förordna, det Kammar-Rätt under Riks-Kammar-Rådets Gr. Gyllenstiernas ordförande, skulle i Revisions-Kammaren hållas och målen der definitive afgöras. Men detta allt lärer ej ägt sin åsyftade verkan; då K. fann, att Redogörelse-verket tarfvade sin egen specielle tillsyn, och pröfvade alltså för godt, att år 1695, helt och hållit skilja Kammar-Revisionen ifrån Kammar-Collegium, och gifva den förre sin egen President, uti bemälte K. Rådet Gr. Gyllenstierna, samt nödig Betjening af Secreterare, Notarier och Cancellister.
Uti Reglementet d. 4 Jan. 1692 förordnades att Directeuren, som dittils deltagit i Revision, skulle derifrån befrias, i anseende till det biträde, han borde göra ordföranden, vid skötandet af Doms-ärenderne.
Directeurs-Ämbetet upphörde 1705 och K. Carl XII. behagade, år 1710, utnämna en vice President; emedan Presidenten icke alltid ägde tillfälle, att sjelf ärenderne öfvervara.
Riksens Ständer ansågo väl vid Riksdagen 1727, att efter den då varande vice Presidentens afgång, någon ej sedermera borde tillsättas, samt att de
