En Archiater hafver ifrån Collegii första inrättning alltid varit Praeses eller ordförande i Collegio; Dess förste Praeses var Georg Fransisc. Durietz, född i Flandern 1607, blef Doctor i Salamanca, sedermera Profess. i Frankrike, och K. Ludvid XIV:s Lif-Medicus; kallades till Sverige 1644 och blef Drottn. Christinas Lif-Medicus; vardt sedan K. Carl Gustafs Archiater. På våra Sv. Apothek, lefver ännu hans namn, genom de så kallade Durietz moderdroppar[1]. Honom hafva sedan såsom ordförande i Collegio efterträdt, Archiatern Doct. Anton Frederic 1688, Gust. Lohrman 1690, adlad 1689; Urban Hjärne 1694, blef sedan v. Presid. i Bergs-Collegio; Matts Rubens 1712; Magn. von. Bromell 1725; Joh. Henr. Walluhn 1731; Edvald Ribe 174—; Abraham Bäck 1752, och Ernst von Heidenstam.
Att K. M:ts tjenstgörande Lif-Medicus alltid blifver ordförande i Collegio uti Archiaterns frånvaro; derom förordnades i K. Br. d. 21 Sept. 1773.
Att här under en tid af mera än 100 år upptaga alla de förändringar och författningar, som dels röra Medicinal-Verket i allmänhet; dels Collegium enskilt, tyckes fordra en egen afhandling, icke egenteligen hörande till Stockholms Stads beskrifning.
Sedan R. Ständer uti Bevillnings-Förordningen d. 8 Sept. 1772, förbehållit sig, att den tillgång, som af Medicinal-fonden kunde vinnas, först och främst måtte användas, att med tillräckelige löner förse, de i landsorterne erforderlige Medici; så blef en stat för Provincial-Medici, till Collegii och vederbörandes efterrättelse faststäld, d. 21 Jul. 1773; utom hvilka, trenne Medici till de fattige sjukas vård i Stockholm, skulle antagas med 400
- ↑ Gezelii Biogr. Lexicon.
