gien började läras, icke såsom ett Handtverk, utan såsom en Vettenskap, grundad på Anatomie och flere Läkarekonstens delar; så har ock den vunnit ett anseeede, som svarar emot den allmänna nytta och det säkra biträde, mänskligheten i de svåraste tillfällen, af Chirurgien röner, till skador och sjukdomars botande och helande.
Redan ifrån längre tider tillbaka, har denna angelägne del af Läkarekonsten, af höga Öfverheten, blifvit uppmuntrad och befrämjad.
Till Barberare-Ämbetet i Stockholm[1], skulle rundelen öfver Söderport, till Anatomie-hus upplåtas, och till Sectionernes förrättande, delinqventers döda kroppar aflämnas; enligt K. Carl XI.s bref till R. R. och Öfverståth. Gr. Gyllenstierna, Kungsör d. 27 Apr. 1682.
Uti K. M:t Ö. B. och Priv. 1688, förmäles att K. långt förut, gifvit Collegium Medicum tillsägelse, om ett Anatomie-hus, på det både Medici och Chirurgi, måtte kunna hafva lägenhet, till bättre öfning, kundskap och erfarenhet, i denna Vettenskap. Directionen af Anatomien och Anatomie-huset, skulle då dependera af Collegio Medico, då de som årliga Sectionerne bivistade, skulle derföre erlägga en billig recognition, att till Collegii nödtorfter användas. Vid den tiden lär ock någre rum i Söder Stadshus till Anatomiske Sectionerne blifvit upplåtne.
Chirurgi eller Barberare fingo den tiden icke låta bruka sig uti invärtes krankheter, hvarken i Stockholm eller andra Städer, hvarest Medici voro tillstädes; utan endast till manual-operationer. Uti förklaringen deröfver d. 1 Aug. 1698, förordnades
- ↑ I K. Gustaf I:s sista Regements-tid, voro ej mera än 3:ne sådane mästare med egne verkstäder i Stockholm. Bergii Intr. Tal 1758, p. 235.
