åter, att icke allenast Regements-Fältskärarne, vid Regementerne; utan ock Barberare, der ingen tillförordnad Medicus vore, ägde frihet att betjena de sjuka, och i det öfrige, allestädes och utan undantag, idka allt det, som till Chirurgien hörde; i hvilken måtto dem ingalunda vore betagit de sjuke med alla tjenlige, både in- och utvärtes medicamenter, att uppvackta och vara tillhanda; rättandes sig efter constitutionerne och den af Collegio Medico och Barberare-Ämbetet deröfver upprättade förening, dat. Stockholm d. 18 Maji 1691.
Med början af sistledne årahundrade, fick Kongl. Chirurgiske Societeten ett förnyat skick och anseende, då Hof-Chirurgus Evald Ribe, blef dess Öfver-Directeur.
Chirurgiska Vettenskapens tillväxt och förkofran, har sedermera blifvit fortskyndad; icke allenast derigenom, att K. i nåder beviljat, resestipendier, för unga Fältskärer, som vid hemkomsten efter fulltygad insigt och skickelighet, varit säkre om befordran; utan ock genom Societetens vidtagne anstalter, till ungdomens handledande och undervisning. År 1746 åtog sig dess Ledamöter, utan ringaste belöning, att hålla fria föreläsningar; såsom Assessoren och Lif-Chirurgus Ribe, om ögonens sjukdomar; Regements-Fältskären Schenbom, om krämpor som angripa benen eller kroppens hårdaste delar; Medicinae-Doct. och Professoren, sedermera General-Directeuren öfver alla Lazaretter i Riket Olof af Acrel, om färska sårs egenskap och skjötsel; Öfver-Directeuren Mathias Ramström, om alla slags svulster, bölder, excresentier, rötsår och fistlar. Societeten inrättade ock af egne medel, Anatomisk undervisning, som besörjdes af dess Ledamot, Prosector Magn. Hedin; och sedan en Anatomie-Profession blef inrättad, tilldelte Societeten, Pro-
