om Koppympningen, hvarifrån han 1755 reste till Frankrike, samt genom Holland och Tyskland återkom 1756, då han genast afgaf sin berättelse, till den då varande Kongl. Sundhets-Commissionen, om sättet att ympa koppor; hvilken till trycket befordrades[1].
Sistnämde år ympade han äfven Hof-Marskalken Baron Charles De Geers barn; hvaröfver Herr R. Rådet Grefve Tessin lät slå en Jetton, som på ena sidan, har ett Altare med en omslingad orm, och öfverskrift, Sublato Jure nocendi, samt under: Variolorum. På andra sidan, en Ekelöfskrans, uti hvilken på ett band läses: Cath. Charl. Ribbing, och inuti kransen: Ob Infantes Civium Svec. felici ausu Servatos. Vid samma tid ympade Lif-Medicus Aurivillius i Upsala, Archiat. Rosensteins barn och slägtingar[2]. Hvad som utom mångfalldiga sedermera förrättade ympningar, ännu kraftigare borde qväfva alla förut fattade meningar emot detta hälsomedel, var väl det lyckeliga försök som dermed anstältes, och det lysande efterdöme som allmänheten gafs 1768, då den Kongl. Famillen ympades[3].
Fonden till en allmän Koppympnings-inrättning, var genom frivilliga gåfvor och sammanskotter, till en betydelig Summa samlad; som i det föregående om Barnbördshuset, är förmält.
”Koppympnings-anstalten, säger Assess. Odhelius[4], som i Stockholm tog sin början 1766, har väl gjort mycken nytta, enkannerligen genom erfarenhetens segrande bevis, att ympning af kop-
