Observatorium.
Om en Astronomisk Observatorii-inrättning, väcktes fråga af Secreteraren Elvius, och Academien tog genast sitt beslut, om verkställigheten. Baron Hårleman gaf ritning dertill. Byggnaden understöddes af Konungen, medelst sådane byggnads-ämnens öfverlåtande, som vid Slottsbyggnaden kunde umbäras; af Magistraten i Stockholm, med tomten, der Observatorium nu står, på backen vid Norra ändan, af Drottningegatan, jämte nödigt utrymme på alla sidor; och af Directeuren Clas Grill med penninge-förskott, till utgifternes bestridande, utan räntas beräknande; hvaröfver Acad. till betygande af sin erkäntsla låtit slå en medaille, som på frånsidan föreställer, det Argonautiska skeppet, upphöjt på himmelen, med öfverskrift: Apud Memores Stat gratia facti.
Grundstenen lades d. 26 Maji 1748, och derunder en slagen skådepenning öfver grundläggningen. Academiens Ledamot, Grefve Johan von Seth åtog sig tillsynen vid byggnaden, som fullbordad, i K. Adolph Friedrichs närvaro, invigdes, d. 20 Sept. 1753.
Kongl. M:t understödde Observationerne på månan 1751, till instrumenters inköpande och resekostnad, med 9000 d:r K:mt; samt ytterligare med en lika Summa, att observera, Planeten Veneris gång, emellan solen och jorden d. 6 Junii 1761, som alldrig mer än en gång tillförene, nämligen d. 24 Nov. 1639, och då allenast af en enda människa blifvit observerad[1]. En händelse som gemenligen ej timar, mer än en gång på hvart hundrade år, inträffade åter d. 3 Junii 1769, då Venus åter passerade solens discus. Observatorium he-
- ↑ V. Ac. Almanach för år 1766.
