anställde Musikaliska Ac. på stora Beurs-salen, offentelig examen med Eleverne, uti dess Sång-Skola, då ibland 31 Elever, första belöningsp:gn, utdeltes till 3:ne och den andra till 8, för ådagalagde prof af vunnen insigt och skickelighet. (Inr. Tid. N:o 100, 1799).
Föreläsningarne öfver Musikens Theorie, hafva ännu (1798) icke tagit sin början; men en Lärare är dertill utsedd, med anslagen lön; hvarigenom tillfälle snart kan öpnas för vettgiruge i denna vettenskaps-gren, att innom Riket inhämta de kundskaper, hvarutinnan i långliga tider all undervisning saknats.
År 1773 d. 2 Febr. lät K. Gustaf III. genom Academiens då varande Praeses, Hans Exc. Grefve Düben, i nåder gifva Academien tillkänna: ”att Svenska Operan dädanefter kommo att uppföras i Musikaliska Academiens namn; såsom hvilket icke allenast vore flerestädes utrikes brukeligt; utan ock tjente att gifva inrättningen af Operan mera anseende; samt betoge de fördomar Allmänheten kunde hysa emot dem, som vid slike theatraliska öfningar, sig bruka låta.”
I en framtid torde något mera hufvudsakeligt kunna sägas om denna Academie; när hon med större tillgångar blifver i stånd att mera gagna, och får medlemmar, som icke genom andra ämbeten och sysslor äro hindrade att odelt uppoffra sin tid, åt Academiens egenteliga yrken[1].
VII.
K. Krigs-Academien.
Sedan Konung Adolph Fredrich, i ett högst berömmeligt ändamål 1748, inrättat och af Egne
- ↑ Förutnämde meddelte underrättelser.
